En rättegång, eller huvudförhandling i brottmål som vi jurister brukar säga, följer noggrant utarbetade regler. Rätten ska döma endast på det som sägs under huvudförhandlingen, så att det finns en möjlighet att bemöta påståendena. Jag anser att det är en bra garanti för en rättvis rättegång. Tänk om vi levde efter likadana regler i det dagliga livet, när vi bedömer andra. Domaren förbereder sig alltså inte särskilt mycket utan går in till förhandlingen med öppna sinnen.

Domare riskerar – liksom andra yrkesgrupper – att bli hemmablinda och inte riktigt se hur omvärlden betraktar verksamheten. För att vaccinera sig mot hemmablindhet och lättare få insikt i vilket bemötande som förväntas, är det nyttigt att på olika sätt få insikt i denna ”omvärldens utifrån-och-in-bild”, det vill säga att anlägga ett utifrånperspektiv.

Det händer då och då att skolklasser gör studiebesök hos oss på tingsrätten. De äldre barnen brukar få närvara vid en rättegång och efter det brukar de få möjlighet att ställa frågor till domaren som har lett förhandlingen, medan de yngre barnen ”enbart” får träffa en domare som berättar om hur vardagen ser ut på en domstol.

Ibland tror personer som är misstänkta för brott att de är dömda på förhand. De tror att jag som domare i förväg har läst alla polisförhör och annat bevismaterial och redan bildat mig en uppfattning. Då brukar jag berätta att jag inte har läst allt material före rättegången och att det bara är de bevis som presenteras under rättegången som avgör hur domstolen kommer att döma.

Människor som kommer till oss på domstolen och medverkar som parter eller vittnen kan vara mycket utsatta. Många vet inte hur det går till i domstolen och känner därför ängslan eller nervositet.

Som domare får man inblick i olika tragiska människoöden. Man ska också sätta sig in i och bedöma händelseförlopp som varit mycket våldsamma eller som orsakat svåra skador eller till och med någons död. Vi möter människor i stor sorg och sådana som utsatts för svåra övergrepp. Självfallet är dessa människor på olika sätt påverkade av det som de upplevt.

Hur förbereder man sig för tingsrättens mest uppmärksammade rättegång i modern tid? Hur planerar man så att trycket från media inte ska lamslå verksamheten och hur ser man till så att de ansvariga domarna trots all uppmärksamhet kan fokusera på att leda rättegången och att döma i målet?

Arbetet vid en domstol speglar i hög grad omvärlden. I takt med att vi har blivit en del av EU och att möjligheterna att resa har ökat har också inslaget av internationella frågor i målen blivit större. Då har också kunskap om andra länder blivit viktigare. Många av målen på Förvaltningsrätten i Malmö, där jag arbetar, handlar om migration, dvs. om personer som vill ha tillstånd